Bränn allt som var

Titel: Bränn allt som var

Karaktärerna är varsamt utmejslade och vid berättelsens slut känns de som mina goda vänner. Inledningsvis är relationen mellan Marilyn och Felicity ett enda virrvarr av irritation och förargelse som sakta men säkert övergår till värme och tillit. Karaktärerna är komplexa och författaren beskriver dem så skickligt, inte bara med ord, utan genom deras handlingar och små egenheter som gör att jag kan inte kan låta bli att sympatisera med dem. Det är två väldigt udda karaktärer som skapar stor igenkänning kring utanförskap, att inte passa in, och den universellt ständiga strävan efter att få känna tillhörighet. Hjärtat värker för de två kvinnorna och jag vill inget annat än att sträcka ut min hand för att hjälpa dem på rätt köl.

Boken är ganska sakligt och simpelt skriven, och det kanske är just den sakligheten som gör boken så effektfull. För samtidigt som den stundtals är väldigt rolig och underhållande, är den också skrämmande obehaglig på ett sätt som förvandlar magen till en enda stor orosklump. Där träffar Gussarsson mitt i prick! Denna mörka thriller med en tillstymmelse av värmande feel good är en fin balansgång mellan hjärta och smärta - perfekt att sluka.

Bränn allt som var är en mörk och suggestiv roman som känns inpå bara huden, men med mycket  ljusglimtar, humor och värme som gör boken lättsmält. En intensiv och träffande debut om vedergällning, övergivenhet och mörkret inom varje människa, men också om vänskapsband och att våga hoppas. Nu vill jag läsa mer av Eva Gussarsson!